En ekonomiskt hållbar boendesituation
Boendet är en av hushållens största utgifter. Hur man hanterar sina boendekostnader har således stor påverkan på den totala ekonomin. Senaste året har många svenskar, i synnerhet de som äger sitt boende, upplevt att det är just boendet och alla dess utgifter som grävt de största hålen i plånboken. Men hur ser en ekonomiskt hållbar boendesituation ut och vad kan man göra för att uppnå en?
Innehållsförteckning
1. Rapportens höjdpunkter och startsida
2. Boende
3. Sparande
4. Konsumtion
5. Sammanfattning
Boendekostnader som oroar
Det pressade ränteläget utmanar de svenska hushållens ekonomi och var tredje svensk (33 procent) uppger att man oroar sig för att boendekostnaderna ska fortsätta öka.
Kvinnor oroar sig för boendekostnader i betydligt större utsträckning än män (38 procent jämfört med 28 procent). Och de som bor i storstadsområden* upplever oro för ökade boendekostnader i större utsträckning än övriga.
*Stockholm, Malmö och Göteborg.
|
Kvinnor & män |
Storstadsområden & övriga Sverige |
|
38 % av kvinnorna är oroliga |
38 % av storstadsborna är oroliga |
|
28 % av männen är oroliga |
30 % av befolkningen i övriga Sverige är oroliga |
Så stor del av svenskarnas inkomst går till boendet
27 procent
(hyra, ränta, avgifter, lån och amorteringar)
I genomsnitt går en dryg fjärdedel (27 procent) av de svenska hushållens inkomst till att finansiera boendet och nära var tionde svensk (8 procent) ligger på nivåer mellan 41–50 procent av sin inkomst.
– Om boendekostnaderna ligger runt 20–30 procent av hushållets inkomst är det fortsatt på en rimlig nivå. Närmar man sig en nivå om 40–50 procent befinner man sig i en betydligt mer utsatt situation. Självklart beror det mycket på hur hushållets månadsinkomst ser ut, men att lägga en så pass stor andel av sin inkomst på boendet ställer hårda krav på en i övrigt balanserad och tålig ekonomi.
– Svenska bolånetagare binder i genomsnitt sina räntor mellan 1-3 år. Väldigt många har mött ”ränteväggen” när deras bundna lån löpt ut under 2023, men många har den fortfarande framför sig. Räntenivåerna förväntas ligga kvar på de här höga nivåerna i minst ett år till, kanske närmre två. Så den vars bolån löper ut under 2024 eller 2025 får räkna med en ordentlig räntesmäll även då.
Tips! Oavsett om du har rörlig eller bunden ränta är det bra att försöka ligga steget före och förbereda sig för ytterligare räntehöjningar. Om du har möjlighet – lägg undan pengar som motsvarar en högre ränta varje månad, då har du redan en buffert vid nästa räntehöjning.
Är svensken ekonomiskt förberedd för ännu en vinter?
Förutom räntan är elkostnaden en stor utgift som hör till boendet. För ett år sedan fick svenskarna uppleva historiskt höga elpriser och det visar sig att många bekymrar sig för ännu en kostsam säsong. Två av fem (41 procent) upplever oro inför ökade elpriser under kommande höst och vinter. Framförallt är det personer som bor i egen villa/radhus som upplever oro, då nästan varannan husägare (46 procent) svarar att de är ganska eller mycket oroliga för kommande prishöjningar. Av bostadsrättsägarna är det betydligt färre som anger att de är oroliga, närmare bestämt 32 procent.
Samtidigt svarar över hälften av svenskarna (55 procent) att de inte gjort något för att förbereda sig för en eventuell elprisökning. Två av fem svenskar (43 procent) har dock valt att agera för att förbereda sig för vinterns elpriser. Framförallt har man sparat ihop en “elbuffert” – nära var femte svensk (18 procent) har gjort detta. Nästan var tionde (9 procent) har förhandlat om sitt elavtal.
– Förra året var det rekordhöga elpriser vilket gör det förståeligt att många oroar sig för denna säsong. Men i år kommer det med största sannolikhet inte bli lika tufft. Elen kommer absolut ligga på högre prisnivåer än det historiska genomsnittet, men tack vare påfyllda vatten- och gasdepåer kommer priserna vara mer hanterbara i år.
Tips! Har du inte redan sparat en buffert är det smart att se över ditt elavtal. Det kan vara en god idé att binda avtalet för att undvika “prischocken”. Det går att binda på både sex månader och ett år.
Det här har svenskarna gjort för att förbereda sig för vinterns elpriser
- 55 % - Inte gjort något alls
- 18 % - Sparat en buffert
- 11 % - Annat
- 9 % - Förhandlat om mitt elavtal
- 7 % - Bytt värmesystem/värmekälla
- 5 % - Bytt elleverantör
Fler svarsalternativ möjliga
Försäkringsförvirring – tre av tio är osäkra på sitt försäkringsskydd
31 procent
av svenskarna är osäkra på vad deras försäkringar täcker
Att vara vardagsekonomiskt hållbar handlar till stor del om att vara förberedd för tuffare tider och oförutsedda händelser – att ha byggt upp ett ekonomiskt skyddsnät. Som en del av detta skyddsnät ingår också försäkringar. De kan förstås inte skydda oss från själva olyckan men skyddar vår ekonomi från de allra största och oförutsägbara utgifterna.
De allra flesta svenskar (omkring 96 procent*) har en hemförsäkring. Men försäkringar i största allmänhet skapar förvirring och när det kommer till hemförsäkringen svarar en av tio (11 procent) att de är osäkra på vilket försäkringsskydd som ingår i just deras försäkring.
Tips! Se över och utvärdera dina försäkringar en gång per år. Och innan du tecknar mindre tilläggsförsäkringar, vid exempelvis resor och biluthyrning, bör du kolla upp vilket skydd du har i dina befintliga försäkringar. Ofta behövs inte dessa tilläggsförsäkringar.
– Vilka försäkringar du behöver beror förstås på livssituation och behov. Men för att inte riskera att betala för mycket måste du vara smart och engagerad i dina val. Behöver du spara in ska du självklart inte säga upp nödvändiga försäkringar, men se till att du inte är överförsäkrad. Kom till exempel ihåg att ändra antal personer i hushållet i hemförsäkringen om barnen flyttat ut. Och börjar bilen bli gammal kanske du inte längre behöver ha den helförsäkrad.
Försäkringarna som förvirrar mest
- 14 % - Olycksfallsförsäkring
- 14 % - Livförsäkring
- 13 % - Reseförsäkring
- 11 % - Hemförsäkring
- 5 % - Bilförsäkring
Andel av svenskarna som är osäkra på vilket skydd de har i respektive försäkring
