Kunskap - En förutsättning för handlingskraft
Efter månader av intensiv ekonomisk mediebevakning, där privatekonomi stått högt upp på agendan, har ord som styrränta, lågkonjunktur och inflation blivit en del av svenskarnas vardag.
Innehållsförteckning
1. Rapportens höjdpunkter och startsida
2. Kunskap - En förutsättning för handlingskraft
3. Svenskarnas ekonomiska beteende
5. Vad tror svenskarna om framtiden?
6. Sammanfattning
Hur bra koll har svenskarna på ekonomi?
Ganska mycket om de får säga det själva. En klar majoritet av svenskarna, 91 procent, uppger att de har tillräckligt med kunskap om ekonomi för att kunna ta bra beslut.
Även om självförtroendet verkar högt är det tydligt att kunskapsnivån kring några av de vanligaste ekonomiska uttrycken skiljer sig åt.
Nästan var tredje svensk (32 procent) är osäker på vad ordet styrränta betyder. Bland de unga (18–29 år) uppger varannan person (49 procent) att de är osäkra på innebörden av ordet styrränta. När det kommer till betydelsen av inflation, ett ord som seglat upp som ett av de vanligaste i media den senaste tiden, känner sig en av tio svenskar (10 procent) osäkra.
– Att förstå sin egen och samhällets ekonomi, och hur de två hänger ihop, är grundläggande för att kunna fatta kloka ekonomiska beslut. Men bara kunskapen räcker inte. Det avgörande blir om man lyckas gå från tanke till handling – att faktiskt agera och anpassa sig efter situationen, säger Magnus Hjelmér.
Ordlista
- Styrränta - Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige, och därmed även hushållens konsumtion.
- Lågkonjunktur - När den ekonomiska aktiviteten i ett land är låg över tid. Förknippas med låg efterfrågan och en svag arbetsmarknad.
- Högkonjunktur - När den ekonomiska aktiviteten i ett land är hög över tid. Förknippas med hög efterfrågan och en stark arbetsmarknad.
- Kredit - Att handla något nu men skjuta upp betalningen till ett senare tillfälle.
- Amortering - Återbetalning av lån, helt eller delvis.
- Inflation - En stegring av den allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar.
- Bolåneränta - Avgiften som en bank tar för att låna ut pengar för köp av en bostad.
- Premiepension - Den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder som du har möjlighet att välja själv.
- Tjänstepension - Den del av pensionen som många arbetsgivare betalar in åt sina anställda.
Var kommer kunskapen ifrån?
Svenskarnas främsta kunskapskälla när det kommer till ekonomi är internet/Google (54 procent) följt av de traditionella medierna radio/tv/dagstidningar (51 procent). Var tredje person (32 procent) svarar att en förälder eller annan nära vuxen är en av deras främsta kunskapskällor.
Av de äldre (65–79 år) uppger 67 procent att traditionell media (radio/tv/dagstidningar) utgör den främsta kunskapskällan.
Hos de yngre (18–29 år) anger 65 procent internet/Google som främsta kunskapskälla. Var femte ung person (20 procent) har också sociala medier som en av sina främsta kunskapskällor.
Bland de äldre (65–79 år) är det betydligt vanligare att vända sig till sin bankkontakt för information än bland övriga åldersgrupper. 43 procent av de äldre uppger detta som en av sina främsta kunskapskällor, men endast 14 procent av 18–29-åringarna.
Vilka är svenskarnas kunskapskällor?
-
54 % - Internet / Google
-
51 % - Radio / TV / Dagstidningar
-
32 % - Förälder / Annan vuxen
-
28 % - Min bankkontakt
-
27 % - Partner
-
22 % - Kompisar
-
20 % - Annat
-
11 % - Sociala medier
-
6 % - Poddar
-
2 % - Tveksam / Vet ej
Män kan mer om ekonomi än kvinnor, eller?
De svenska männen uppger i större utsträckning än kvinnorna att de kan tillräckligt om ekonomi för att kunna ta bra ekonomiska beslut och att de är säkra på ekonomiska termer. 62 procent av männen som lever i en relation uppger att de kan något mer eller mycket mer än sin partner, medan motsvarande siffra för kvinnorna endast är 22 procent.
12 procent av kvinnorna uppger att de behöver lära sig mer om ekonomi för att kunna ta bra beslut, jämfört med 5 procent bland männen. Bland de yngre kvinnorna (18–29 år) uppger var tredje (32 procent) att de behöver lära sig mer. Bland de unga männen uppger endast 10 procent att de behöver lära sig mer. Vi har dykt djupare i ämnet i vår artikel: Är killar bättre på ekonomi?
– Skillnaden i upplevd kunskapsnivå mellan män och kvinnor kan till viss del säkert förklaras av att män generellt tenderar att ha en övertro på sin förmåga. Men självklart handlar det inte bara om självförtroende. En orsak kan vara att män lägger mer tid än kvinnor på att hantera hushållets ekonomi* – vilket kan vara en förklaring till att de också är mer insatta i ämnet, säger Magnus.
Har svenskarna kontroll över sin ekonomi?
Kunskap är en förutsättning för känslan av att ha kontroll. Trots en turbulent tid det senaste halvåret upplever en majoritet av svenskarna (66 procent) att de har likvärdig kontroll över sin ekonomi nu jämfört med för sex månader sen. 17 procent upplever till och med att de har bättre kontroll. Framförallt är det de unga männen (18–29 år) som upplever förbättrad kontroll. Nästan var tredje ung man (29 procent) upplever att de har något eller mycket bättre kontroll över sin ekonomi nu.
15 procent av svenskarna anser att de har något sämre eller mycket sämre kontroll över sin ekonomi nu jämfört med för sex månader sen. Bland föräldrar med barn under 18 år uppger var femte (22 procent) att de har sämre kontroll på sin ekonomi nu. Endast 8 procent bland de äldre (65–79 år) uppger att de har sämre kontroll, medan en tydlig majoritet (82 procent) av dem upplever likvärdig kontroll.
– Att barnfamiljerna i störst utsträckning upplever att de har försvagad kontroll över sin ekonomi är inte förvånande. De är en grupp som ofta har höga omkostnader och hög belåning. De äldre har tvärtom ofta lägre omkostnader, mindre lån och påverkas därför mindre av omvärldsförändringar, vilket också kan bidra till en ökad känsla av kontroll, säger Magnus.