Sammanfattning
I den här rapporten har vi tittat på hur svenskarna har påverkats av den ekonomiska utvecklingen. Vi har tagit tempen på den generella kunskapsnivån och självförtroendet kring privatekonomi. Vi har även undersökt hur svenskarna väljer att agera och hantera sin ekonomi i en orolig tid, och hur de ser på framtiden.
Innehållsförteckning
1. Rapportens höjdpunkter och startsida
2. Kunskap - En förutsättning för handlingskraft
3. Svenskarnas ekonomiska beteende
5. Vad tror svenskarna om framtiden?
6. Sammanfattning
Svenskarna upplever sig förstå ekonomiska termer och är också trygga i att deras kunskapsnivå räcker för att ta kloka beslut. Det som kan upplevas som en okontrollerad ekonomi i samhället har inte gjort att svenskarna upplever att de tappat kontrollen över sin privatekonomi.
När det kommer till beteenden märks det att många har svårt att följa en plan. Bara var femte person följer en månadsbudget, och en majoritet av svenskarna spenderar regelbundet pengar på oplanerade inköp. Den senaste tidens ekonomiska utveckling har inte heller påverkat levnadsstandarden för en majoritet av de svenska hushållen. Livsstilen är densamma – samtidigt som många mår dåligt
över ekonomin.
Framtiden är oviss, men det finns några saker som vi kan vara säkra på. Det ekonomiska läge som vi har haft med nästintill obefintliga räntor, låg inflation, och billig el kommer inte tillbaka i närtid. Situationen är betydligt tuffare nu och vi har fått en ny ekonomisk vardag som många, inte minst den yngre generationen, aldrig tidigare har upplevt.
Självklart vill många behålla sin tidigare levnadsstandard, och det kan vara svårt att göra större förändringar för att skapa mer ekonomiskt handlingsutrymme. Sjunkande räntor i 30 år, i kombination med reallöneökningar och mycket låg inflation, har bidragit till att svenskarna har kunnat vara mer passiva historiskt. För många kommer det att krävas en beteendeförändring för att kunna hantera den ekonomiska utvecklingen framöver.
Det är alltid bättre att påbörja en förändring i liten skala än att inte göra något alls. Genom att förstå de beteendeekonomiska mekanismer som gör att vi då och då tar sämre beslut kan vi börja agera mer medvetet.
Så ta makten över den nya vardagen och försök hitta sätt att stärka din ekonomiska handlingskraft. Se över din situation, läs på, kartlägg dina förutsättningar och viktigast av allt – börja agera för att skapa en hållbar ekonomi.
Barnfamiljer*
- Av föräldrarna uppger 46 % att de har mått dåligt över sin ekonomi de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffra för de utan barn (under 18 år) är 30 %.
- De oroar sig också i högre grad när det kommer till privatekonomin. De är mer oroliga för ökade matkostnader (53 %), ökad bolåneränta (41 %) samt ökade elkostnader (37 %) än de utan barn (under 18 år).
- Nära var fjärde (24 %) uppger att de minskat sitt sparande under de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffra för de utan barn (under 18 år) är 12 %.
Män och kvinnor
- Män upplever i högre grad än kvinnor att de har mer kunskap än sin partner när det kommer till ekonomiska frågor (62 % jämfört med 22 %).
- Män uppger i lägre grad att de mått dåligt över sin ekonomi de senaste 12 månaderna jämfört med kvinnor (31 % jämfört med 39 %).
- 24 % av kvinnorna svarar att de inte alls har sänkt sin levnadsstandard under de senaste tolv månaderna. Motsvarande siffra för männen är 32 %.
De unga (18-29 år)
- Bland de unga uppger nästan varannan (49 %) att de har mått dåligt över sin ekonomi. De är den åldersgrupp som mått dåligt i störst utsträckning. Bland de äldre (65–79 år) är motsvarade siffra endast 15 %.
- En av fem (21 %) av de unga upplever att de inte har tillräckligt med kunskap för att ta kloka ekonomiska beslut.
- Unga är den åldersgrupp som i störst utsträckning minskat sitt sparande under de senaste 12 månaderna. En av fem (22 %) har minskat sitt sparande.
*Med barnfamiljer menas de som har barn under 18 år