Fler utan pengar vid månadens slut
Under senaste året har fler haft svårt att få pengarna att räcka hela månaden jämfört med 2021. 23 % av alla respondenter i undersökningen uppger att de någon gång varit utan pengar innan månadens slut. Det går att jämföra med 2021 då snittet låg på 19 %.
Innehållsförteckning
1. Rapportens höjdpunkter och startsida
2. Sparande
3. Boende
4. Konsumtion
5. Sammanfattning
Årets undersökning visar att det är de unga (18–29 år) som har påverkats mest. Närmare två av fem unga (38 procent) uppger att de någon gång varit utan pengar innan månadens slut. 2021 var snittet bland unga 31 procent.
Vår konsumtion i oroliga tider
När förändringar slår mot vår privatekonomi behöver vi prioritera bort vissa saker för att skydda plånboken. Undersökningen visar att 15 procent har ställt in ett eller flera större planerade inköp under det senaste året på grund av osäkerheten i ekonomin. I åldern 30–49 år är det närmare en av fem (18 procent) som gjort det. Minst påverkade är äldre (65–79 år) där endast åtta procent ställt in minst ett planerat inköp.
Om vi behöver välja vad vi lägger våra pengar på så är det utemat, resor och underhållning som i första hand prioriteras ner när vi ska spara pengar. Till skillnad från fritidsintressen, livsmedel och transport som vi helst inte vill prioritera ner.
– Självklart är det bra att man försöker spara in på det man kan såsom restaurangbesök, resor och underhållning. Men ibland krävs det att man ser över alla sina utgifter för att få tillräcklig effekt. Med de stora prisökningar vi har sett kopplade till drivmedel, energi och livsmedel så är det viktigare än någonsin att justera vårt köpbeteende i vardagen, säger Magnus.
Vad vi prioriterar att dra ner på i tider av ekonomisk osäkerhet:
- 62 % - Utemat och restaurangbesök
- 36 % - Resor och aktiviteter under semestern
- 32 % - Underhållning och kultur
- 25 % - Godis och snacks
- 23 % - Kläder och kroppsvård
- 20 % - Hemelektronik
- 15 % - Tobak och alkohol
- 12 % - Transport
- 10 % - Mat och livsmedel
- 6 % - Sport och fritidsintressen
Matlåda vs utelunch
Det sägs att matlådan är ett bra spartips, men hur mycket sparar du per år? Är det värt besväret? Låt säga att du jobbar eller pluggar 45 veckor per år. Om vi räknar på att en genomsnittlig utelunch i Sverige kostar 100 kronor blir det 22 500 kronor per år. Enligt Konsumentverket går en genomsnittlig medtagen lunch på 33 kronor, alltså 7 425 kronor per år.
Du sparar alltså:
15 075 kr/år
När det kommer till vilka faktiska förändringar vi har gjort under de senaste tolv månaderna så uppger 31 procent att de har dragit ner på utemat, 26 procent att de har börjat välja billigare varumärken och 17 procent att de väljer bort ekologiska produkter. En av de förändringar som sticker ut är bland kvinnor, där en av fem (20 procent) menar att de köper begagnade produkter i större utsträckning, jämfört med knappt en av tio män (9 procent).
– Att så många uppger att de köper begagnade produkter ligger helt klart rätt i tiden. Aldrig har det varit så lätt som nu att handla second hand och utbudet är enormt. Att vi köper mer begagnade produkter är inte bara bra för plånboken utan också positivt ur miljösynpunkt, säger Magnus.