Svenskarna sparar mer - tydlig skillnad mellan könen
Idag sparar svenskarna i genomsnitt 4 447 kronor i månaden, medan de under förra året sparade 3 726 kronor i månaden. Det är en ökning på 19,3 procent på lite mer än ett år.
Innehållsförteckning
1. Rapportens höjdpunkter och startsida
2. Sparande
3. Boende
4. Konsumtion
5. Sammanfattning
Att fler sparar mer nu än tidigare är inte helt oväntat eftersom den stigande inflationen påverkat såväl priser och svenskarnas konsumtion – det sistnämnda återkommer vi till längre fram i denna rapport.
Lönegapet mellan män och kvinnor som grupp är ungefär 10 procent och sett till uppdelning mellan kön så sparar män i snitt 5 013 kronor i månaden, medan kvinnor i snitt sparar 3 853 kronor. Det är en skillnad på 30,1 procent. Förra året var skillnaden mindre då män sparade i snitt 3 945 kronor och kvinnor 3 496 kronor, vilket är en skillnad på 12,8 procent.
– Att många sparar mer nu är naturligt då inflationen påverkat priserna och generellt gjort vardagen dyrare för svenskarna. Vi konsumerar mindre och fokuserar istället på att spara. Att skillnaden i antalet sparade kronor varje månad mellan män och kvinnor är så pass tydlig kan få konsekvenser på lång sikt. För de som lever i en relation kan det leda till en ekonomisk otrygghet om den ena personen sparar mindre. Inte minst om en separation blir aktuell,
säger Magnus.
Vi sparar mer – men unga är sämre rustade för oförutsedda avgifter
Trots att vi sparar mer skulle inte en av tio (11 procent) klara av att betala en oförutsedd utgift på 20 000 kronor. Förra året var motsvarande siffra åtta procent. Unga är ännu sämre rustade. 15 procent av de unga anger att de inte skulle klara av en oförutsedd utgift på 20 000 kronor, utan att ta lån eller behöva sälja något. Det är nära en fördubbling från tidigare år då samma siffra var åtta procent. Bäst rustade är äldre där 93 procent skulle klara av att betala samma oförutsedda utgift.
Hälften av svenskarna uppger att deras sparbuffert förändrats under de senaste tolv månaderna, 27 procent uppger att den ökat och 24 procent uppger att den minskat. För övriga 44 procent har det inte skett någon förändring under de senaste tolv månaderna.
Varför sparar svenskarna?
36 procent uppger att det huvudsakliga syftet är att känna sig trygg med att kunna betala oförutsedda utgifter – det är en ökning med två procentenheter jämfört med förra året. Det näst vanligaste syftet med att spara är att få pengarna att växa över tid och ligger på samma nivå som förra året (22 procent). På tredje plats kommer pensionssparande vilket i år ligger på 14 procent jämfört med 11 procent förra året.
De vanligaste sparformerna
Hur ofta sparar vi som planerat?
Det månatliga sparandet har ökat under det senaste året och att känna trygghet i sin privatekonomi har blivit ännu viktigare för de flesta. Undersökningen visar dock att 14 procent aldrig eller sällan sparar den summa de planerat att spara varje månad.
2021 var resultatet 12 procent när samma fråga ställdes. Det är en liten skillnad men kan vara ett tecken på att fler inte lyckas få ihop privatekonomin på samma sätt som tidigare. Detta blir ännu tydligare vid en närmare titt på åldersgrupper då äldre (65–79 år) och unga (18–29 år) är de som i största grad, aldrig eller sällan, lyckas spara den summa de planerat varje månad. Här ligger siffrorna på 19 respektive 18 procent.
– Att som ung klara av en oförutsedd utgift på 20 000 kronor är inte självklart. Men att nästan dubbelt så många av de unga uppger att de inte klarar av det nu jämfört med förra året, visar på en negativ utveckling. Våra förutsättningar för sparande skiljer sig åt men jag rekommenderar alltid att man försöker prioritera buffertsparande för att klara av oförutsedda utgifter. Inflationen och stigande priser gör att vi nu har mindre att röra oss med och det blir än mer viktigt att så gott det går säkra en trygg grund i sin privatekonomi, säger Magnus.
Så bör du fördela sparandet för att säkra en sparbuffert
SparandeSvenskarnas privatekonomi i oroliga tider i oroliga tider är det klokt att planera för det värsta och hoppas på det bästa. Hur du ska fördela ditt sparande är inte alltid enkelt, men jag rekommenderar att du först fokuserar på att spara ihop till en buffert. Ett bra mål är att bygga en buffert som täcker minst tre månadsutgifter för dig och ditt hushåll. När du har säkrat din buffert är det dags att prioritera det minst lika viktiga lång- och kortsiktiga sparandet.
När du ska börja spara ihop till en buffert
60 % - Buffertsparande
20 % - Kortsiktiga sparmål
20 % - Långsiktiga sparmål (t.ex. pension)
När du säkrat din buffert kan du omfördela ditt sparande
40 % - Kortsiktiga sparmål
60 % - Långsiktiga sparmål (t.ex. pension)
Budgetera din inkomst för en mer stabil privatekonomi
- Budgetmallar kan enkelt sökas upp på internet. Jag rekommenderar någon som inte är för detaljerad
- Arbeta kontinuerligt med att korrigera din budget så fort en förändring sker
- Nyckeln till att lära sig och bli säker är att börja smått. Ha inte som mål att din budget ska vara fläckfri första gången du gör den