Delningsekonomi
Från byteshandel av varor till att dela tjänster och särskild expertis i direkt utbyte mot en annan, är något vi människor hållit på med sedan urminnes tider. Men det är inte förrän i modern tid som vi satt ett samlingsnamn och renodlade affärsmodeller för det – delningsekonomi.
Innehållsförteckning
1. Startsida och om rapporten
2. Kartläggning
3. Svenskarna och delningsekonomi
4. Pontentialen med delningsekonomi
Svenskarna och delningsekonomi
Delningsekonomi beskriver olika arrangemang för att hyra eller låna saker eller tjänster i stället för att själv äga dem. Även om många kanske inte känner till begreppet så är det rent praktiskt en del av de flestas vardag. Några exempel på delningsekonomi är bil- och cykelpooler och uthyrning av fritidshus eller verktyg. Att hyra eller låna i stället för att äga har en rad fördelar, framför allt ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är en växande trend och många kommersiella aktörer har delning som affärsidé.
Digitaliseringen underlättar för både företag och privatpersoner att hitta, ta kontakt och skriva kontrakt med varandra.
I kartläggningen framgår det dock att det fortfarande är väldigt få privatpersoner som praktiserar delningsekonomi, vilket är förvånande med tanke på de positiva effekter som det innebär för både hållbarhet och plånbok. Bland de som svarar att de hyrt eller hyrt ut under det senaste året visar undersökningen att det finns pengar att både spara och tjäna. De som är flitiga kan till och med tjäna stora summor på att privat hyra ut sådant som bil eller fritidsboende. Många tror även att de kommer hyra mer saker i år än under förra året vilket pekar på att trenden för delningsekonomi fortsätter växa, om än sakta. I nedan avsnitt djupdyker vi i resultaten.
De som hyr – närmare en av tio uppger sig ha hyrt av andra privatpersoner under de senaste tolv månaderna. Av dessa svarar majoriteten* att de endast hyrt något vid ett fåtal tillfällen (1–2 gånger*) och endast en av fem* menar att de hyrt oftare (3–4 gånger*). Svenskarna spenderade då 3 801 kronor i snitt på att hyra, där närmare en av tre* har spenderat 1 000–5 000 kronor och något fler, 36 procent* spenderade under 1 000 kronor.
Orsaken till att vi väljer att hyra är i första hand ekonomisk vinning – fyra av tio menar att det blir billigare. En av fyra säger att de inte har plats att förvara det de hyr, och en av sex hyr på grund av klimatet och miljön.
De som hyr ut – det är endast tre procent som svarar att de hyrt ut något till andra privatpersoner under de senaste tolv månaderna. Vi hyrde inte heller ut så ofta under 2021, då fler än hälften* uppger att de hyrt ut endast en eller två gånger. Intressant nog finns det däremot en skara, en tiondel*, som varit aktiva och hyrt ut elva gånger eller fler.
Av de som hyrde ut ägde närmare tre av tio* fritidsboenden och endast 7 procent uppgav att de brukar hyra ut det. Var tredje* hyrde ut sitt fritidsboende för mindre än 10 000 kronor i snitt per år, och något färre, 31 procent*, för 50 000–99 000 kronor i snitt per år. Drygt en av fyra* uppgav att de inte hyr ut sitt fritidsboende men skulle kunna tänka sig att göra det i framtiden.
Flervalsfråga
Vilka är de främsta anledningarna till att du hyr saker av privatpersoner, istället för att köpa själv?
- 62 % kommer bara använda saken någon enstaka gång.
- 40 % uppger att det är billigare.
- 28 % uppger att hyr av utrymmesskäl.
- 26 % uppger att slipper underhålla och ta hand om det de hyr.
- 15 % uppger klimatet och miljön som en faktor.
Det här vill svenskarna helst hyra eller hyra ut
Trots att relativt få svenskar uppger att de hyrt av eller hyrt ut något till en privatperson de senaste tolv månaderna, visar undersökningen att fler ändå kan tänka sig göra det i år. Nära en av tio uppger nämligen att de tror att de, under 2022, kommer hyra något av andra oftare. Samtidigt uppger två procent att de tror att de kommer hyra ut oftare.
En hel fjärdedel tror att de kommer hyra lika mycket av andra som under förra året och elva procent av de som
hyrt ut tror att de kommer hyra ut lika mycket som förra året. Endast tre, respektive en procent tror att de kommer hyra eller hyra ut mer sällan i år.
– Att fler kan tänka sig hyra eller hyra ut i år stärker återigen tesen om att trenden för delningsekonomi fortsätter växa, säger Magnus Hjelmér.
I undersökningen ställs även frågan om vad svenskarna främst kan tänka sig hyra av andra privatpersoner
Högst upp kommer fritidsboende, där strax under hälften av svenskarna uppger att de främst skulle kunna tänka sig att hyra det. På andra och tredje plats kommer utomhusutrustning som utemöbler, partytält och verktyg. På fjärde och femte plats hittas förrådsutrymme och bil. Längre ned i listan hittas även barnutrustning som exempelvis bilbarnstol och fritidsutrustning.
Att många kan tänka sig att hyra ett fritidsboende är inte helt oväntat eftersom ett köp är en dyr kostnad som kräver både en kontantinsats och löpande utgifter i form av underhåll. Utomhusutrustning är också något som inte heller är oväntat då få äger partytält eller utomhusstolar till större sällskap. Intressant är att många kan tänka sig att hyra såväl verktyg som barn- och fritidsutrustning. Här spelar nyttjandegraden en stor roll, det vill säga hur mycket man faktiskt använder inköpta saker i relation till vad de kostar – det kan vara betydligt billigare att hyra vissa typer av verktyg om det är något som väldigt sällan används.
Räkneexempel
Bilen är en av våra allra största kostnadsposter och faktum är att den står still ca 95 procent av tiden. Om du har möjlighet att hyra ut den kan det resultera i en bra extrainkomst. Nedan är ett räkneexempel som visar att du kan tjäna upp till 11 000 kronor om du hyr ut din bil under 30 dagar.
- Uthyrning en dag - ca 370 kr
- Uthyrning fem dagar - ca 1 850 kr
- Uthyrning trettio dagar - ca 11 100 kr
Kom ihåg att du kan sprida ut dina uthyrningstillfällen över tid för att anpassa efter din vardag.
Räkneexemplet är baserat på uthyrning av en Volkswagen Passat via en digital tjänst. Administrationsavgift är exkluderad från uträkningen.
I undersökningen som ligger till grund för den här rapporten ställdes frågor kopplade till hur ofta svenskar hyrt ut sin bil. Resultatet visar att ett mycket litet antal svenskar faktiskt hyrt ut sin bil under det senaste året. I och med det låga antalet svar kan siffrorna inte ses som statistiskt säkerställda och bör därmed användas väldigt
försiktigt. Trots detta vill vi ändå redovisa siffrorna eftersom det finns vissa intressanta insikter kring dessa, men det är viktigt att komma ihåg att de inte kan anses som generaliserbara.
Enligt undersökningen uppger fyra av fem svenskar att de äger en bil. Av dessa uppger endast en procent att de hyrt ut sin bil under de senaste 12 månaderna och då bara 1–2 gånger. Samtidigt svarar en av fem att de gärna kan tänka sig att hyra bil av privatpersoner. Det visar att det finns ett glapp när det handlar om uthyrningsmöjligheter av bil från privatperson till privatperson.
Avtal – för den som planerar på att hyra ut är det viktigt att tänka på avtal och försäkring. Enligt undersökningen uppger nästan en tredjedel* av de som hyrt ut sin bil under de senaste 12 månaderna att de inte använt något avtal alls vid uthyrningstillfället och nästan en av fyra* uppger att de använt ett egenskrivet avtal. Var tredje* uppger att de använt en avtalsmall som de hittat på internet och en av sex* att de använder ett avtal via den partner eller tjänst som de hyr ut via. Att inte använda ett avtal, eller att skriva avtal på egen hand, kan sätta både den som hyr och den som hyr ut i en knepig situation vid en eventuell olycka eller skada.
*Resultat med låg andel svar