Pengakollen
Att spendera sina pengar
Innehållsförteckning
1. Rapporten i korthet och startsida
2. Att flyga ur boet
3. Att stå på egna ben
5. Att spendera sina pengar
6. Sammanfattning
Vår undersökning Vardagsekonomi ur barnens perspektiv från 2024 frågade vi barn vad de gör när pengarna tar slut. Mer än hälften svarade att de ber om en Swish och en klar majoritet uppgav att de ofta eller alltid får det. Men vad leder Swish-kulturen, med ständig påfyllning på kontot, till när barnen växer upp till unga vuxna? Kronofogden larmar om att ungas skulder växer³, framför allt till följd av konsumtion. Det tyder på att många konsumerar för pengar de inte har, utan att tänka på konsekvenserna.
Vad får de unga att slå till?
Det som framför allt får unga vuxna att shoppa är deras intressen och hobbys (61 procent). Även rea är en ”trigger” för många – hälften (49 procent) uppger att det främst är nedsatta priser som får dem att konsumera. Tjejer och killar har även olika ”triggers” när det gäller konsumtion. Tjejer svarar i större utsträckning än killar att vistelse i butiksmiljöer (21 respektive 8 procent), reklam i sociala medier (17 respektive 2 procent) och influencers (16 respektive 3 procent) får dem att konsumera.
Det får unga vuxna främst att shoppa
Utöver nödvändigheter såsom behov av t.ex. mat- och hygienprodukter. Tre svarsalternativ möjliga.
- 61 % - Intressen och hobbys
- 49 % - Rea och nedsatta priser
- 17 % - Vänner
- 14 % - Att vistas i butiker och shoppingcenter
- 9 % - Reklam i sociala medier
- 9 % - Influencers och profiler i sociala medier
- 6 % - Att vara en del av en gemenskap
- 1 % - Reklam i tradtionella medier
Sociala medier får tjejer att konsumera i större utsträckning än killar
Reklam i sociala medier:
- 17 % - Tjejer
- 2 % - Killar
Influencer och profiler i sociala medier:
- 16 % - Tjejer
- 3 % - Killar
Vardagsekonomen
– I Pengakollen från 2024 såg vi att 75 procent av tjejerna mellan 12 och 14 år helst lägger pengar på skönhetsprodukter, något som indikerar att tjejer från tidig ålder påverkas mycket av konsumtionsbudskap i sociala medier. Även de unga vuxna tjejerna inspireras till köp av influencers och reklam i sociala medier, i betydligt högre grad än killarna. Det gäller att vara medveten om att sociala kanaler till stor del är en säljplattform, och att mycket av den underhållning och inspiration du ser i själva verket är marknadsföring.
Triggas du av sociala medier och handlar för pengar du inte har?
Testa ”Slow-filosofin”!
- Återgå till att göra onlineköp med dina faktiska kortuppgifter och undvik de snabba betallösningarna som förenklar köpprocessen, till exempel ”köp nu betala senare”-tjänster, Swish, Apple Pay och liknande.
- Sätt upp ett mål för att minska din skärmtid och användandet av sociala medier som annars lätt kan trigga onödiga impulsköp.
- Dra ned på tempot i dina köpbeslut – om du får en impuls att slå till, låt det gå minst 24 timmar och se om behovet och lusten är lika stark. Då är det mer troligt att du tar ett rationellt beslut.
Var femte tjej ser shopping som sin hobby
När de unga shoppar föredrar var femte (18 procent) att använda ”köp nu, betala senare”-lösningar som betalalternativ. Framför allt är det tjejerna som svarar detta (22 respektive 14 procent). Samtidigt uppger var tionde tjej (11 procent) att ”köp nu, betala senare” också bidrar till att de shoppar mer.
I flera avseenden skiljer sig de unga kvinnornas förhållningssätt till shopping från männens. Var femte tjej (19 procent) har använt shopping för att hantera negativa känslor, jämfört med 7 procent av killarna. En av fem tjejer ser också shopping som sin hobby, det är fyra gånger så vanligt bland tjejerna, jämfört med killarna (22 respektive 5 procent). Var tionde tjej (10 procent) har också belönat sig själva med shopping och köpt något de ansett att de förtjänat – trots att de egentligen inte haft råd.
"Jag har använt shopping för att hantera negativa känslor"
- 19 % - Tjejer
- 7 % - Killar
Vardagsekonomen
– Jag ser en fara i att barn som växer upp i en Swish-kultur inte lär sig att hushålla med pengar. Genom att alltid fylla på när barnen behöver mer pengar lär vi dem att pengarna aldrig tar slut på riktigt. I takt med att med ”köp nu, betala senare”-lösningar blir alltmer accepterade riskerar dagens unga att handla för pengar de inte har. Många tänker inte på att det innebär att man skuldsätter sig. Samtidigt visar Kronofogdens rapport från 2024³ att konsumtionsskulderna bland unga vuxna har ökat, särskilt bland unga kvinnor.
Exempel på budgetmall
Inkomster
Lön: 18 000 kr
Bidrag/ersättningar: 1 050 kr
Övriga inkomster: 500 kr
| Utgifter | Månadens utfall | Målbudget |
| Boendekostnader | 8 100 kr | 8 100 kr |
| Övriga lån | 440 kr | 440 kr |
| Mat och transport | 6 110 kr | 5 700 kr |
| Personliga utgifter | 2 050 kr | 1 700 kr |
| Övriga utgifter | 2 350 kr | 1 810 kr |
| Sparande | 500 kr | 1 800 kr |
| Budgettyp | Månadens utfall | Målbudget |
| Totala inkomster | 19 550 kr | 19 550 kr |
| Totala utgifter | 19 550 kr | 19 550 kr |
| Andel sparande (rek. minst 10 % av budget) |
3 % | 10 % |
| Överskott/underskott | 0 kr | 0 kr |
Ladda ned vår budgetmall här
Hjälp, mitt barn har hamnat i ekonomiska problem!
När du som förälder inte längre har insyn i ditt barns ekonomi riskerar det att gå långt innan du får veta att något är fel. Så här kan du stötta en ung vuxen som tappat kontrollen över sin ekonomi:
- Finns det räkningar som inte kan betalas, kontakta företagen tillsammans och be om en betalningsplan.
- Hjälp till att fylla i en budgetmall och att följa upp den varje månad. Det ger en bra överblick över vad pengarna går till. Ni kan utgå från mallen här intill.
- Se till att den unga vuxna startar ett buffertsparande som dras automatiskt vid lön. Rekommendationen är att spara minst tio procent av inkomsten varje månad.
Tips! Kontakta gärna kommunens budget- och skuldrådgivare för råd kring privatekonomin. Det är dessutom gratis.