Pengakollen
Att stå på egna ben
Innehållsförteckning
1. Rapporten i korthet och startsida
2. Att flyga ur boet
3. Att stå på egna ben
5. Att spendera sina pengar
6. Sammanfattning
En viktig del av att bli vuxen är att vara ekonomiskt självständig från sina föräldrar, men hur får unga vuxna kunskaperna de behöver för att ta stora, och små, ekonomiska beslut? Vår rapport Vardagsekonomi ur barnens perspektiv från 2024 visade att nio av tio barn ansåg att de främst lärt sig om ekonomi från sina föräldrar. Enligt årets undersökning är föräldrarna fortsatt den viktigaste kunskapskällan, även när barnen vuxit upp till unga vuxna. Det är ett stort ansvar att axla, och samtidigt visar undersökningar att unga har allvarliga kunskapsluckor inom privatekonomi².
Föräldrarna ställer upp – eller?
Varannan ung vuxen (50 procent) svarar att de får ekonomiskt stöd från sina föräldrar för att klara av löpande och oförutsedda kostnader. Framför allt är det de yngre (19-24 år) som får hjälp. Bland dem uppger 64 procent att de får ekonomiskt stöd. Men även i gruppen 25-29 år svarar var tredje (33 procent) att de får hjälp. Unga i storstadsområden får ekonomiskt stöd från föräldrar i större utsträckning än de som bor i övriga Sverige (57 respektive 44 procent). De vanligaste utgifterna föräldrarna hjälper till med är mobiltelefon/internet och tillhörande abonnemang (24 procent), streamingtjänster (21 procent) och mat (19 procent). Även bland dem som har en heltidsanställning svarar drygt var fjärde (29 procent) att de får ekonomiskt stöd från sina föräldrar.
Vardagsekonomen
– När man studerar kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop. Inflation och höga hyror gör att fullt studiestöd inte räcker till. Om man som förälder går in och stöttar i den situationen är det fullt förståeligt. Så snart den unga vuxna har kommit igång med heltidsjobb tycker jag dock att det är dags att börja klara sig på egen hand ekonomiskt. Att betala sin egen mobilräkning och streaming borde till exempel vara en självklarhet.
Tips! Tre fallgropar att undvika som förälder
- Att fortsätta stötta barnet ekonomiskt av gammal vana. Att vara vuxen innebär att ta hand om sin egen ekonomi. När det är dags att flytta hemifrån bör allt från mobilabonnemang till försäkringar skrivas över på barnet.
- Att ”rädda” sitt vuxna barn om pengarna tar slut före lön. Låt hellre barnet lära av sina egna misstag, men hjälp gärna till att göra en hushållsbudget (på sida 17 hittar ni en budgetmall att utgå från).
- Att fungera som ekonomisk buffert vid oförutsedda utgifter. Hjälp ditt barn att komma igång med ett eget buffertsparande. Om du väljer att låna ut pengar, se till att ni sätter upp en återbetalningsplan och lägg gärna på ränta.
De flesta sparar regelbundet – eller om det blir pengar över
Tre av fyra unga (75 procent) uppger att de har ett regelbundet månadssparande, men samtidigt svarar nära två av fem (38 procent) att de bara sparar de pengar som eventuellt blir över i slutet av månaden. Var tredje ung (33 procent) följer en månadsbudget.
Många har också ett sparande med sig hemifrån. En majoritet (61 procent) uppger att deras föräldrar har sparat pengar till dem, men tjejer svarar detta i större utsträckning än killar (66 respektive 56 procent). Var tredje ung vuxen (33 procent) anger att deras föräldrar inte har sparat några pengar till dem.
Vardagsekonomen
Till dig som ung vuxen:
– Mitt bästa tips till dig som är ung vuxen är att göra en hushållsbudget. Det ger dig en oslagbar överblick över din ekonomi och vad pengarna går till, men du kan också använda budgeten för att förbättra din ekonomi. Det allra första du ska prioritera när du flyttar hemifrån och kommer igång med din egen hushållsekonomi, är att börja bygga upp en ekonomisk buffert. Det är den som ska rädda dig vid oförutsedda kostnader – inte dina föräldrar.
Bygg upp ett eget sparande från noll
- Säkra en ekonomisk buffert. Den ska motsvara alla dina levnadskostnader för minst två månader. Buffertsparandet ska finnas på ett vanligt sparkonto, så att du kan nå pengarna när du behöver dem. När du har fått ihop din buffert kan du gå vidare till nästa punkt.
- Starta ett målsparande. Här har du ett tydligt mål med sparandet, som att köpa en bil eller få ihop kontantinsatsen för en bostad. Om det är minst fem år tills du ska använda pengarna kan du lägga dem i ett fondsparande, men välj i så fall en lägre risknivå på fonderna.
- Bygg upp ett långsiktigt sparande. Exempel på det är pensionssparande och barnsparande. Det fina med långsiktigt sparande är att du kan lägga några få hundralappar i månaden och ändå få ihop en rejäl summa pengar i slutändan. Det enda du behöver är lång tid och regelbundet sparande, helst varje månad. Resten sköter ränta-på-ränta-effekten. För att den ska fungera som bäst kan man behöva välja en hög risknivå i fonderna.
Kunskapen kommer hemifrån
När det kommer till ekonomisk kunskap svarar en stor majoritet (72 procent) att de framför allt har lärt sig om ekonomi av sina föräldrar. På andra plats kommer skolan/universitetet (38 procent). Var man inhämtar sin kunskap om ekonomi skiljer sig dock mellan killar och tjejer. Till exempel nämner killar i större utsträckning än tjejer att de lärt sig om ekonomi från tidningar och medier (19 respektive 10 procent) samt bloggar och hemsidor (13 respektive 9 procent).
Vardagsekonomen
– Föräldrarna har den överlägset viktigaste rollen när det kommer till att ge barnen grundkunskaper i ekonomi. Om man som förälder själv inte kan så mycket om ekonomi kan det kännas som ett tungt ansvar, men det är inte så komplicerat som man kan tro. Här intill hittar du mina tips för att ge barnen en trygg kunskapsgrund att stå på från tidig ålder.
Ungas ekonomiska kunskapskällor
Tre svarsalternativ möjliga
- 72 % - Min/Mina föräldrar
- 38 % - Skolan/Universitetet
- 22 % - Mina vänner
- 15 % - Tidningar och medier
- 11 % - Bloggar och hemsidor
- 7 % - Influencer och profiler i sociala medier
- 7 % - Podcasts
Utbilda ditt barn i privatekonomi
6-8 år: Börja med veckopeng och prata om vad den bör räcka till.
8-10 år: Lägg till fler saker som veckopengen ska räcka till i takt med att den höjs. Uppmuntra barnet att utföra olika typer av uppgifter för att tjäna extrapengar och ta gärna hjälp av en ekonomiapp för barn, till exempel Gimi. Låt gärna barnet hjälpa till att handla mat för att börja bygga en känsla för sakers värde.
10-12 år: Nu är det lagom att gå över till månadspeng och skaffa ett eget bankkort. Sätt upp regler för Swish som tydliggör hur mycket extrapengar barnet kan få och vad de ska gå till. Prata hemma om vad familjens pengar går till, till exempel hur stor del av lönen som går till boende och mat.
13-15 år: Växla upp genom att låta tonåringen ta ansvar för inköp av sina egna kläder och annat nödvändigt i tonåringens vardag. I takt med att tonåringen börjar intressera sig för dyrare prylar kan du uppmuntra till att tjäna extrapengar, exempelvis genom att sitta barnvakt eller klippa gräset hos grannar.
16-18 år: I den här åldern börjar de flesta ungdomar sommar- och extrajobba och kan skaffa egna sparkonton. Prata med din tonåring om sparmål på kort och lång sikt. Om det är ett körkort eller en resa som hägrar, sätt tillsammans upp en plan för hur målet ska nås.