Pengakollen

Barn och ekonomi

Innehållsförteckning

1. Rapporten i korthet och startsida
2. Barn och ekonomi
3. Var kommer pengarnan ifrån?
5. Vart tar pengarna vägen?
6. Sammanfattning

Föräldrarna den främsta källan till ekonomisk kunskap

Barnen ser sina föräldrar som den främsta kunskapskällan kring ekonomi. Nästan alla (90 procent) uppger att de får sina kunskaper om privatekonomi från sina föräldrar. Bara två av fem (42 procent) säger att de får dessa kunskaper från skolan. Killar lär sig i större utsträckning än tjejer om ekonomi på YouTube (8 procent respektive 2 procent) eller i spel och gaming (5 procent för killar respektive 1 procent för tjejer). Tjejerna lär sig mer av kompisar (17 procent) än vad killarna gör (13 procent). Var tionde 16-åring (10 procent) lär sig mest om ekonomi på TikTok.

Varifrån lär du dig mest om privatekonomi?

  • 90 % - Av min/mina föräldrar

  • 43 % - I skolan

  • 15 % - Av mina kompisar

  • 9 % - Annan nära vuxen/anhörig

  • 5 % - TikTok

Många diskuterar familjens ekonomi hemma

58 procent av barnen pratar varje månad eller oftare om familjens ekonomi hemma. Vart tredje barn (33 procent) anger att de inte pratar om familjens pengar särskilt ofta, några gånger per år eller mer sällan. Mer än vartannat barn (56 procent) svarar att de inte vill prata mer om ekonomi och pengar hemma. De barn som bor i storstäderna vill prata mer om ekonomi hemma i större utsträckning än övriga (8 procent respektive 5 procent).

Vardagsekonomen

Bild på Magnus Hjelmér, vardagsekonom– Att prata om ekonomi hemma är en viktig del av barnens lärande. Det hjälper dem att förstå hur stor påverkan privatekonomin har på livet – oavsett om familjen har en trygg ekonomi eller om det är kämpigt. Ekonomin bör inte vara något man hanterar en gång i månaden när räkningarna ska betalas, utan en naturlig och viktig del av vardagen. Den förståelsen kommer barnen ha stor nytta av när de ska klara sig på egen hand.

Hur ofta pratar ni hemma om familjens pengar?

  • 32 % - Varje månad
  • 26 % - Mer sällan
  • 24 % - Varje vecka
  • 7 % - Några gånger om året
  • 5 % - Vet inte
  • 4 % - Aldrig
  • 2 % - Varje dag

Nära vart femte barn oroar sig för föräldrarnas ekonomi

17 procent av barnen uppger att de oroar sig för sina föräldrars ekonomi. De som inte bor i storstäder oroar sig i större utsträckning än storstadsbarnen (18 procent respektive 14 procent). De barn som oroar sig för föräldrarnas ekonomi vill, i större utsträckning än de som inte oroar sig, också prata mer om ekonomi hemma (11 respektive 5 procent).

Vardagsekonomen

Bild på Magnus Hjelmér, vardagsekonom– När familjens ekonomi blir sämre är det lätt att man håller tyst om det för att skydda barnen. Jag tycker att man ska utgå från de ekonomiska ramar man faktiskt har och prata med både omgivningen och barnen utifrån det. Genom att vara transparent blir det enklare för barnen att landa i hur mycket pengar familjen har att röra sig med.

När barnen är oroliga över familjens ekonomi

– Gör tydlig skillnad mellan delaktighet och ansvar. Förmedla till barnet att ni vuxna tar ansvar för att ni kommer att lösa ekonomin, men att barnet får vara med och tycka till om exempelvis semester- och lovplaner. Då skapar ni en trygghet och ger samtidigt en känsla av att barnet är med och påverkar.

Tips till föräldrar
Låt ansvaret växa med barnet

  • 6-8 år - Börja med veckopeng och prata om vad den ska räcka till, som godis och snacks.
  • 8-10 år - Lägg till fler saker som veckopengen ska räcka till i takt med att den höjs, exempelvis spelvaluta. Uppmuntra barnet till att utföra olika typer av uppgifter för att tjäna extrapengar och ta gärna hjälp av en ekonomiapp för barn, till exempel Gimi. Låt gärna barnet hjälpa till med att handla mat för att börja bygga en känsla för sakers värde.
  • 10-12 år - Nu är det lagom att gå över till månadspeng och skaffa eget bankkort. Sätt upp regler för extrapengar via Swish. Börja bygga förståelse för hushållsekonomi genom att prata hemma om vad familjens pengar går till, exempelvis hur stor del av lönen som går till boende och mat.
  • 13-15 år - Växla upp genom att låta tonåringen ta ansvar för inköp av sina egna kläder och annat nödvändigt i tonåringens vardag. I takt med att intresset för dyrare prylar växer kan du uppmuntra till att tjäna extrapengar, till exempel genom att sitta barnvakt eller klippa gräset hos grannar.
  • 16-18 år - I den här åldern börjar de flesta med sommar- och extrajobb och kan skaffa egna sparkonton. Prata gärna om sparmål på kort och lång sikt. Om det är ett körkort eller en resa som hägrar, sätt tillsammans upp en plan för hur målet ska nås.