Pengakollen

Var kommer pengarna ifrån?

Innehållsförteckning

1. Rapporten i korthet och startsida
2. Barn och ekonomi
3. Var kommer pengarnan ifrån?
5. Vart tar pengarna vägen?
6. Sammanfattning

Veckopeng, månadspeng eller studiebidrag?

Bland de yngre barnen (8–11 år) är det vanligast att man får sina pengar från en förälder vid behov (47 procent). För barnen mellan 12–14 år är det istället månadspeng som gäller, drygt varannan (54 procent) uppger att de har månadspeng. Och bland de över 14 år är det vanligast att få barn- eller studiebidraget (54 procent). Många får också pengar genom att hjälpa till hemma. Framför allt de yngsta (8–11 år), där 33 procent får pengar för att utföra sysslor i hemmet. De äldre barnen (15–18 år) får i större utsträckning än övriga lön från ett jobb (36 procent). Totalt får 81 procent av barnen ett fast belopp varje månad, i form vecko-/månadspeng alternativt barn-/studiebidrag.

Vardagsekonomen

Bild på ICA Bankens vardagsekonom, Magnus Hjelmér– Det är positivt att så många får månadspeng eller liknande, så att de får öva sig i att hushålla med pengar. Att utföra uppgifter mot lite extrapengar är en bra morot för att hjälpa till mer, samtidigt som barnet lär sig att
pengar inte är ”gratis”.

Var får du dina pengar ifrån?

8-11 år

  • 47 % - Från en förälder vid behov

  • 36 % - Veckopeng

  • 33 % - Utför sysslor i hemmet

12-14 år

  • 54 % - Månadspeng

  • 50 % - Från förälder vid behov

  • 33 % - Utför sysslor i hemmet

15-18 år

  • 54 % - Barn/studiebidrag

  • 45 % - Från förälder vid behov

  • 39 % - Månadspeng

När pengarna tar slut...

Mer än vartannat barn (55 procent) uppger att man ber en förälder eller annan nära anhörig om påfyllning via Swish när pengarna är slut. Vart tredje barn (33 procent) tar från sitt sparande och vart tredje (33 procent) hjälper till med någon syssla i hemmet för att få in extrapengar. De som inte bor i storstäderna är mer benägna än storstadsbarnen att utföra sysslor i hemmet när de behöver mer pengar (37 procent respektive 29 procent).

Vad skulle du göra om du behöver mer pengar?

“Hjälpa till med någon syssla hemma och få betalt”

  • 29 % - Barn i storstadsområden
  • 37 % - Barn i övriga landet

Swish – en ständig påfyllning på kontot

Nästan vart tredje barn (31 procent) ber regelbundet (minst varje månad) om extra pengar via Swish från föräldrar eller annan nära vuxen. En av tio (10 procent) ber om Swish varje vecka. Swish-förfrågningarna är vanligare i de övre åldrarna (15–18 år), där två av fem (42 procent) ber om Swish minst en gång i månaden eller oftare. Och föräldrarna säger nästan alltid ja – 70 procent av barnen svarar att de oftast eller alltid får de pengar de ber om. Bland de äldre (15–18 år) säger var femte (22 procent) att de alltid får swishen de ber om.

När du ber dina föräldrar eller annan nära vuxen om extra pengar via Swish, brukar du få det?

  • 54 % - Ja, oftast
  • 25 % - Ja, ibland
  • 17 % - Ja, alltid
  • 3 % - Nej, aldrig

Vardagsekonomen

Lär du ditt barn ett ekonomiskt riskbeteende?

Bild på ICA Bankens vardagsekonom, Magnus Hjelmér– Börjar du dela ut extra pengar när barnets pott tagit slut gör du både dig och ditt barn en björntjänst. Troligtvis kommer det leda till fler konflikter om pengar. Barnet lär sig inte heller att hushålla med sina pengar eftersom de aldrig tar slut på riktigt. De senaste fem åren har unga vuxnas sammanlagda skulder hos Kronofogden ökat kraftigt. Jag ser stora risker med att barnen växer upp med ett beteende som gynnar ”köp nu, betala senare”-kulturen.

Tips till föräldrar

Sätt upp regler kring swishandet
För att du och ditt barn ska komma ur ett “Swish-beroende” behöver ni sätta upp regler tillsammans. Det är viktigt att reglerna är så enkla som möjligt och att ni är överens om dem:

  • I vilka situationer är det okej att få Swish?

  • Vad kan barnet få Swish för?

  • Hur mycket kan barnet få då, eller ska det finnas en Swish-pott per månad?

Det är viktigt att du som förälder följer Swishreglerna utan undantag. Känns det svårt att säga nej kan det vara smart att sätta upp en belöning, till exempel att du och ditt barn gör något kul tillsammans när ni klarat reglerna en bestämd tid.

Träna ekonomiskt tänkande i spel
I spel och appar på telefoner och paddor möter barnen ekonomi i form av spelvalutor. Att spara och tjäna valuta i spelen är ett bra sätt att börja lära sig privatekonomi. Det kan också vara en bra ingång till att prata om pengar med barnen.