Vart tar pengarna vägen?

Innehållsförteckning

1. Rapporten i korthet och startsida
2. Barn och ekonomi
3. Var kommer pengarnan ifrån?
5. Vart tar pengarna vägen?
6. Sammanfattning

Det här vill barnen lägga sina pengar på

Det barnen helst vill lägga sina pengar på är godis och snacks (43 procent), kläder (35 procent) och skönhetsprodukter (28 procent). Tjejernas och killarnas listor går däremot isär. Tjejerna vill helst lägga pengar på skönhetsprodukter (56 procent), kläder (51 procent) samt godis och snacks (45 procent). Killarna vill använda sina pengar till godis och snacks (41 procent), appar och spel (38 procent) samt teknikprylar (28 procent). Bland de yngre är det godis och snacks som toppar listan, framför allt bland 12–14-åringarna (53 procent), medan de äldsta (15–18 år) helst spenderar pengarna på kläder. Var femte (20 procent) vill helst spara sina pengar.

Vad lägger du helst dina pengar på? - Topp 5

• 43 % - Godis och snacks
• 35 % - Kläder
• 28 % - Smink, hudvård och hårvårdsprodukter
• 24 % - Appar och spel
• 21 % - Mat och dryck

Fria tyglar eller tydliga regler?

Mer än vartannat barn (57 procent) har regler från föräldrarna om hur pengarna får spenderas, medan var tionde (10 procent) inte har några regler alls kring sina pengar.

Vardagsekonomen

– För att barn ska lära sig hushålla med pengar behöver det vara tydligt vad de ska räcka till. Som förälder behöver man prata igenom det med barnen och anpassa ansvar efter ålder (se sida 8). Inom ramarna måste barnen själva få välja sina inköp. Även om det känns jobbigt att se barnen köpa billiga prylar av dålig kvalitet, som de snabbt kommer tröttna på, är det en del av lärandet. Man kan ge sin syn på barnens val, men man måste låta dem göra sina egna misstag.

”Mina föräldrar sätter regler för vad jag får göra med mina pengar”

• 14 % - Håller med helt och hållet
• 43 % - Håller med ganska mycket
• 33 % - Håller inte med så mycket
• 10 % - Håller inte med alls

Konsumtion som påverkar relationer

16 procent av barnen har känt sig utanför till följd av att kompisarna haft råd med fler saker och aktiviteter än de själva. Tjejerna har upplevt det i större utsträckning än killarna (18 respektive 14 procent). De barn som är oroliga för föräldrarnas ekonomi har i större utsträckning än övriga upplevt utanförskap till följd av att kompisarna haft råd med mer.

Vardagsekonomen

– Om man har det tufft ekonomiskt som förälder tycker man lätt att barnet är bortskämt när det vill ha dyra prylar eller märkeskläder, men för barnet kanske sakerna har en viktig funktion för att passa in i kompisgänget. Även om man inte kan köpa det barnet vill ha, så kan man visa att man förstår att det är viktigt. Ett alternativ kan vara att titta på vad sakerna kostar begagnade, och lägga upp en sparplan tillsammans med barnet.