Ekonomin 2023: När ser vi ljuset i tunneln?
Utsikterna för Sverige närmsta tiden fortsätter att se grådaskiga ut och man räknar med att vi kommer befinna oss i en lågkonjunktur under 2023. Det ser helt klart ut att bli lite sämre innan det blir bättre igen, men ljuset i tunneln går att skymta. Vad innebär en lågkonjunktur och hur påverkar det privatekonomin för dig som är ung? Det ska du få svar på nu! Sist i artikeln ger jag dig tips på hur du kan förbättra ekonomin på kort och lång sikt.
Varför blir det lågkonjunktur?
En lågkonjunktur innebär att hushållen håller i pengarna och konsumtionen minskar, vilket leder till att produktionstillväxten minskar och arbetslösheten stiger. Orsaken till lågkonjunkturen vi går in i nu är de snabbt stigande priserna (inflationen) och de höjda räntorna. Ekonomistyrningsverket räknar med att Sveriges tillväxt minskar med 1-2 procent under hela 2023. För dig innebär det här att ett antal områden i din privatekonomi påverkas och du kan behöva se över så väl ditt sparande som dina löpande kostnader.
Inflation och kostnader
Inflationen tog fart i början av 2021. Vi har gått från nästan noll i inflation i slutet av 2020 till över nio procent i slutet av 2022. Under 2023 beräknas inflationen fortsätta stiga 4–6 procent, vilket innebär att vi kommer behöva tänka än mer på vad vi konsumerar. Syftet med Riksbankens räntehöjningar är just att vi alla ska konsumera mindre, så att efterfrågan sjunker och därmed också priserna. Om vi skulle få full kompensation för inflationen skulle vi få mer pengar att leva för, och inflationen skulle istället fortsätta stiga.
Löneutveckling och CSN
När inflationen och priserna stiger vill vi gärna att inkomsterna ska följa med uppåt, men förvänta dig inte att löneökning eller höjt CSN-bidrag ska kompensera fullt ut. Facken kräver cirka fyra procent i löneökningar, men det är inget du bör räkna med. CSN höjer bidragsdelen med ca 1 000 kronor per månad. Även fribeloppet höjs, så att du kan tjäna lite till vid sidan om studierna.
Ekonomisk buffert
Buffertsparande är viktigare än någonsin för att du ska klara oväntade utgifter när privatekonomin redan är mer ansträngd än tidigare. Har du ingen buffert idag är det hög tid att börja månadsspara till en. Det blir lättare om du gör en budget.
Köpa bostad
Många bedömare tror att den rörliga räntan kommer fortsätta stiga upp till 4,75–5,0 procent (snittränta) innan den vänder nedåt. Om du är ute på bostadsmarknaden har du säkert sett att priserna har sjunkit senaste året. Samtidigt har boräntorna tredubblats och fortsätter stiga. Om du vill köpa ett boende i närtid, tänk på riskerna med att belåna sig högt i en lågkonjunktur, med kostnader som ökar mer än inkomsterna och ett osäkrare läge på arbetsmarknaden.
Fondsparande
När räntorna höjs påverkas också börsen och under 2022 såg vi ett börsfall på cirka 25 procent (OMXSPI), efter en mycket stor börsuppgång under 2021. Att börsen går upp och ner är något man måste leva med, men den som sparat på lång sikt – alltså minst tio år – har historiskt alltid fått mer tillbaka. För dig som månadssparar i fonder är det alltså viktigt att ha ett långt sparperspektiv. Därför tycker jag man istället ska se det positiva i nedgången – nu kan du köpa fonder billigare och får därmed fler andelar för sparpengarna.
När vänder det uppåt igen?
Det finns inga säkra kort när det gäller att förutspå vändningen i ekonomin. Det vi vet är att inflationen redan har börjat sjunka i USA, som är en stor och drivande ekonomi. Historiskt är den fortfarande väldigt hög, så FED (Amerikanska centralbanken) höjde räntan 1 februari för att pressa ner inflationen ytterligare. I Sverige har elpriserna sjunkit i början av 2023 vilket medfört att inflationen vänt nedåt, men faktum är att alla de flesta andra priser fortsätter att stiga. Riksbanken väntas därför fortsätta höja räntan tills man ser att prisökningarna dämpas. Ja, högre bolåneräntor får vi nog lära oss att leva med, men inflationen kommer på sikt att sjunka. Det betyder inte att priserna kommer falla, men att de åtminstone inte fortsätter stiga i samma takt.
Detta kan du göra!
- Genom att ta med matlåda kan du spara upp till 22 500 kronor på ett år! Läs om hur jag har räknat på matlåda vs utelunch.
- Ta en köpfri månad.
- Tänk framåt och boka inte in höga utgifter i nuläget. De högre kostnaderna kan hålla i sig ett tag framöver, så planera hellre för en billig semester än en långresa.
- Se till att göra en budget för månadsutgifterna. Det kan spara in 20-30 procent av dina löpande kostnader.
- Arbetslösheten väntas öka under 2023. Skulle du få svårt att klara månadskostnaderna om du förlorar jobbet? I så fall bör du fundera på att skaffa inkomstförsäkring.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
