Sämre ekonomi efter separationen – hur pratar man med barnen?
Som separerad förälder kan det kännas jobbigt när pengarna inte räcker till lika mycket som tidigare. Hur pratar man om det med barnen? Vi har frågat Malin Bergström, barnpsykolog och medgrundare till Varannan vecka-appen, och vår vardagsekonom Magnus Hjelmér.
Varför är det viktigt att prata ekonomi med barnen efter en separation?
Malin Bergström: Ofta blir det väldigt tyst runt barnen efter en separation. Det är egentligen helt naturligt. Som förälder kan man ha fullt upp med de praktiska sakerna som behöver lösas och att hålla ihop sig själv.
”Om man inte är öppen och pratar med barnen om de nya ekonomiska förutsättningarna kan man råka hamna i att uppfatta sina barn som bortskämda – trots att de bara förväntar sig det de är vana vid.”
Om man inte är öppen och pratar med barnen om de nya ekonomiska förutsättningarna kan man råka hamna i att uppfatta sina barn som bortskämda – trots att de bara förväntar sig det de är vana vid. Det blir svårare att hantera när de klagar över att ni inte kan åka på semesterresa i år, eller köpa de där speciella jeansen. Och de önskningarna är extra plågsamma som förälder om man har dåligt samvete över att familjen fått sämre ekonomi. Men man behöver orka ta emot barnens känslor, för det är först när barnen har fått ur sig de här känslorna som man kan komma till konkreta lösningar.
Hur kan man prata om brist på pengar utan att göra barnen oroliga?
Magnus Hjelmér: Det är lätt att man försöker skydda barnen genom att undvika det här ämnet, men att ekonomin ofta försämras vid en separation är egentligen inte särskilt konstigt. Jag tycker att du ska utgå ifrån de nya ramarna som ni faktiskt har och prata med din omgivning och dina barn utifrån det. Genom att vara transparent blir det lättare för barnen att landa i hur mycket pengar ni har att röra er med.
Malin Bergström: Jag håller med. Då får barnen dessutom en bekräftelse på något som de redan känner av – och att du som vuxen hanterar det här så att barnen kan känna sig trygga.
Snarare än att tänka på vad du ska säga till ditt barn – försök fånga upp vad det är för saker som barnet själv funderar på, eller oroar sig för. Det kan nämligen vara allt möjligt, sådant som vi vuxna inte ens kan föreställa oss. Inför separationen kan det handla om konkreta saker: ”Kommer jag kunna fortsätta gå på mina fotbollsträningar?”, ”Hur kommer vi bo?” eller ”Får jag ha en egen säng?” Sådana saker kan vara ett väldigt konkret sätt att prata om ekonomi.
Hur delaktiga ska barnen vara i ekonomin?
Magnus Hjelmér: Jag tänker att man exempelvis kan skapa en större delaktighet i semester- och lovplaner, så att barnen faktiskt får vara med och välja utifrån de nya ekonomiska förutsättningarna?
Malin Bergström:Ja, visst är det bra att inkludera barnen, men då är det väldigt viktigt att man gör skillnad mellan delaktighet och ansvar. Förmedla till barnet att ni vuxna tar ansvar för att ni kommer lösa ekonomin, men att barnet får vara med och tycka till. Då skapar ni en trygghet för barnet, och ger samtidigt en känsla av att barnet är med och påverkar.
Hur hanterar barnen att ekonomin blir sämre än före separationen?
Malin Bergström: Jag tror att det framförallt är man själv som förälder som behöver hantera sina skuldkänslor över separationen, att barnen har försatts i den här situationen. Det kan göra att ekonomin blir ett extra känsligt ämne. Till exempel kan det sticka i ögonen att barnet vill ha speciella dyra jeans, trots att de gamla fortfarande passar, men för barn kan speciella prylar och kläder ha en helt annan betydelse än för oss. De har ofta en viktig funktion för deras identitet och deras roll gentemot kompisar. Även om man inte kan gå barnen till mötes och köpa det de längtar efter, så kan man i alla fall bekräfta att man förstår att det är viktigt för dem.
”Även om man inte kan gå barnen till mötes och köpa det de längtar efter, så kan man i alla fall bekräfta att man förstår att det är viktigt för dem.”
Magnus Hjelmér: Mitt råd till dig som förälder är att aldrig låna pengar för att kompensera, till exempel att få råd med resor och prylar. Även om det för stunden gör att du lättar på dina skuldkänslor och slipper tjat, kommer det bara göra situationen ännu sämre för dig och dina barn. Ovanpå allt det andra behöver du nu också lägga avbetalningar på nya lån varje månad.
Magnus och Malins 3 tips!
- Var öppen med dina ekonomiska förutsättningar. Det ger möjlighet till rätt förväntningar från din omgivning, dig själv och dina barn.
- Förmedla att ni vuxna tar ansvar för att ni kommer lösa ekonomin, men att barnet får vara med och tycka till. Genom att göra tydlig skillnad mellan delaktighet och ansvar skapar ni trygghet för barnet, och ger samtidigt en känsla av att barnet är med och påverkar.
- Prioritera de tre nödvändiga, löpande kostnaderna som skapar grundtrygghet: boende, försäkringar och el. Undvik betalningsanmärkningar, som exempelvis kan göra det svårt att skaffa mobilabonnemang till barnen.
Tips för ett bättre samarbete: Prova Varannan vecka-appen!
Med Varannan Vecka-appen samlar ni det praktiska kring barnen efter separationen – allt på ETT ställe. I appen ingår ett ekonomiverktyg som bland annat ger er koll på barnets ekonomiska behov samt vem som har köpt och betalat vad. Som kund i ICA Banken kan du testa appen Varannan Vecka kostnadsfritt i 60 dagar. (ord. pris per familj 89 kr/mån).
Se filmerna Att prata med barn om ekonomin efter separationen och När pengarna inte räcker till efter separationen med Malin Bergström och Magnus Hjelmér.
Fler artiklar och filmer om Varannan vecka-livet hittar du på sidan Varannan vecka-liv – experternas tips för ekonomin och samarbetet om barnen.
