Riskspridning med fonder
Fonder är en sparform som är väldigt populär. Anledningen till det är att det finns en inbyggd riskspridning och att det är ett bra långsiktigt sparande. Och faktum är att de allra flesta svenskar redan sparar i fonder; många har ett privat sparande där man valt fonder, men den vanligaste beröringspunkten som svenskarna har till fonder är faktiskt via den allmänna pensionen och tjänstepensionen.
Oavsett om du pensionssparar eller vill bygga upp ett privat sparande så tycker jag att det är viktigt att förstå vad du investerar i och vilken typ av fond du ska välja. Häng med så går jag igenom de fyra vanligaste fonderna och vilken risknivå de är förknippade med.
Förstå fondtypen – hur den är uppbyggd och vilken risk den har
När man ser en fondlista kan det vid en första anblick vara förvirrande att välja bland över 4 000 fonder att sortera på. Här tycker jag att det är viktigt att du vet hur fonden är uppbyggd, för då förstår du också förstå vilken risk den har.
Aktiefonder
En aktiefond är en fond som placerar minst 75 procent av kapitalet i aktier. Svenska fonder ska bestå av minst 16 stycken olika bolag. Det är inte helt ovanligt att man investerar i runt 20-30 bolag. Avkastningen på fonden beror på utvecklingen av aktierna som fonden investerat i. Aktiefonder finns i sin tur flera olika varianter så som exempelvis globalfonder, länderfonder, regionala fonder eller branschfonder.
Räntefonder
En räntefond placerar sitt kapital i räntebärande papper. Det kan exempelvis vara obligationer och/eller statsskuldsväxlar. Du kan placera dina pengar i kort eller lång räntefond. En kort räntefond placerar på mindre än ett års sikt och en lång räntefond placerar på mer än ett års sikt.
Blandfonder
En blandfond är en fond som placerar i både aktier och räntebärande papper.
Indexfonder
Indexfonder följer ett bestämt index, exempelvis att fonden ska följa de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Vid positiv utveckling av dessa bolag på börsen stiger fonden i värde. I och med att indexfonder är passiva och inte behöver förvaltning bör dessa fonder ha låga avgifter – rimligtvis 0,1-0,2 procent.
Så här kommer du igång
För att handla fonder vänder du dig till din bank eller någon av nätmäklarna. Du kan starta ett traditionellt fondkonto eller ett Investeringssparkonto. Skillnaden är främst hur du beskattas. Jag tycker att Investeringssparkontot passar de allra flesta. Efter att du har valt kontotyp väljer du fondtyp från t.ex. vår fondlista. När du handlar med fonder betalar du en fondavgift som täcker kostnaderna för att administrera den. Avgifterna skiljer sig från fond till fond och avgiften är extra viktig att tänka på när du sparar över lång tidshorisont.
Lycka till!
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
