Crash course i investeringar
Jag får ofta frågor om aktier och fonder, och om hur man kommer igång på börsen. Mitt råd är att fundera på hur mycket tid och energi du är beredd att lägga, men också hur länge du vill spara och vilken risk du är beredd att ta. Det är nämligen avgörande för vilka investeringar du ska satsa på.
Aktier eller fonder?
Investera i aktier
Om du väljer att investera i aktier behöver du följa med i marknaden för att hålla koll på trender och bevaka utvecklingen i olika branscher. Ett bra tips är att gå med i en aktiespararförening. Själv var jag med i Unga Aktiesparare i många år. Det finns också många poddar och Facebook-grupper som kan ge inspiration.
Ett råd är att inte stirra dig blind på hur aktiekursen rör sig på kort sikt, utan låta din bedömning av bolaget och marknaden styra. Läs också om riskspridning nedan. Det hör till spelet att vissa av dina investeringar kommer slå fel och andra gå bättre. Om du blir stressad av att börsen eller enskilda aktier faller i värde tycker jag att du ska satsa på fonder istället.
Bestämmer du dig för att börja aktiespara rekommenderar jag att öppna ett depåkonto eller investeringssparkonto (ISK) hos någon av de större aktörerna. Med depåkonto måste du visserligen lista alla aktieförsäljningar på en särskild blankett i deklarationen, men fördelen skattemässigt är att vinsterna kvittas mot förluster. Med ISK slipper du extrajobb med deklarationen och betalar istället en schablonskatt, oavsett om dina investeringar går bra eller dåligt.
Så kommer du igång med aktiesparande:
- Gå med i en aktiespararförening eller -klubb
- Starta depåkonto eller ISK där du vill börja aktiespara
- Sprid ut dina aktieköp geografiskt och över olika branscher
- Håll dig uppdaterad om marknaden och ändra din aktieportfölj efter vad du tror kommer hända framöver
Investera i fonder
Om du inte tror att du kommer vilja och orka engagera dig så mycket i ditt sparande är fonder ett bättre alternativ. Vill du ha ett sparande som sköter sig självt är breda indexfonder ett bra val. Fonder med den högsta risknivån är ofta mer nischade. Väljer du dem kan du behöva vara lite mer aktiv, så att du till exempel byter ut fonder i branscher som du inte tror på längre. Tänk bara på att du inte behöver agera varje gång börsen går ner. Det är bättre att ha is i magen och ta svängningarna som något naturligt och låta sparandet ligga kvar. Läs gärna mer om indexfonder och andra fondtyper.
Många tror att det är mer lönsamt med aktier än fonder, men studier visar att 99 procent av alla professionella investerare inte slår marknadsindex.* För de allra flesta sparare är det alltså mer lönsamt med vanliga indexfonder.
Väljer du att börja fondspara är investeringssparkonto (ISK) oftast det bästa valet, framför allt för att det är enklare. Du betalar en låg skatt på ditt sparande varje år, oavsett om det har gått upp eller ner, och du slipper ta upp det i deklarationen.
Så kommer du igång med fondsparande:
- Starta ett ISK
- Sätt upp ett månadssparande fördelat på några olika fonder
- Välj fonder med låga avgifter och en risknivå som matchar din sparhorisont
- Ha is i magen, se börsens svängningar som något naturligt!
Hög risk eller låg risk?
Ju högre risk du är villig att ta, desto högre avkastning har du möjlighet till – och desto större kan förlusten bli. Därför är det en grundregel att aldrig investera pengar som du inte kan klara dig utan, eller lånade pengar. Jag rekommenderar att du i första hand ser till att skaffa dig ett buffertsparande innan du lägger pengar på börsen.
När du väljer risk i dina investeringar ska du utgå från hur lång tid du har på dig. Om du har minst 5-7 år på dig kan du kosta på dig en högre risk. Har du bara 3-5 år på dig är det bra att välja investeringar med låg risk, oavsett om du sparar i aktier eller fonder. Anledningen är att börsen går upp och ner, vilket kan göra sparande mer osäkert på kort sikt, men på lång sikt har börsen historiskt alltid har gett utdelning. För kortare sparande än tre år, eller för buffertsparande, tycker jag att du ska välja sparande på ett vanligt sparkonto.
Om du investerar i aktier eller mer nischade fonder är det viktigt att sprida riskerna – både geografiskt och över flera branscher.
Se upp för avgifter!
När du fondsparar betalar du förvaltningsavgift till fondförvaltaren. En typisk indexfond kostar runt 0,30 procent i förvaltningsavgift, medan en aktivt förvaltad fond kostar i snitt 1,36 procent (2023). Det finns med andra ord fonder med betydligt högre avgifter. Även om någon procent hit eller dit kan verka lite gör det stor skillnad på längre sikt. Här är ett exempel från Finansinspektionen:
Vi tänker oss att du fondsparar 2 000 kronor varje månad i 30 år, med 7 procents avkastning per år. Om du sparar i en global indexfond med 0,35 procent i förvaltningsavgift kommer du att betala sammanlagt 84 431 kronor. Sparar du istället i en aktivt förvaltad global fond med 1,38 procent i förvaltningsavgift landar din totala avgift istället på 332 897 kronor. Skillnaden i avgift på 30 år blir alltså 248 466 kronor!
Läs också
Guide till att spara i hållbara fonder
Så här fungerar ränta på ränta effekten
Lycka till med investeringarna!
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
*) Se studierna från Barras 2010 och Fama 2010.
