5 saker du (kanske) inte visste om fribeloppet
Vet du vad du får tjäna utan att få återbetalningskrav från CSN? Vardagsekonomen reder ut vad som gäller för fribeloppet och tipsar om dolda inkomster som många glömmer att räkna in.
Att jobba under studietiden är bra på flera sätt. Du får både mer pengar in och dessutom arbetslivserfarenhet på köpet, något som är värdefullt nästan oavsett vad du jobbar med. Här berättar jag vad du behöver tänka på för att inte råka ut för återbetalningskrav från CSN.
1. Fribeloppet kan skilja sig åt för olika studenter
Hur stort fribeloppet är beror till exempel på omfattningen på studierna och är alltså inte samma för alla studenter. Tjänar du mer har du inte rätt till lika mycket studiemedel och kan bli skyldig att betala tillbaks både CSN-lån och bidrag. Återkravet blir större ju större inkomst du har haft.
2. Gränsen gäller per kalenderhalvår
Det kan vara bra att veta att fribeloppet gäller per kalenderhalvår, 1 januari till 30 juni och 1 juli till 31 december. Skulle du tjäna väldigt mycket under våren och inget alls under hösten kan du alltså bli återbetalningsskyldig för första halvåret.
3. Vissa bidrag räknas in
Förutom lön räknas till exempel a-kassa och föräldrapenning som inkomst, däremot inte bostads- eller barnbidrag.
4. Försäljning av aktier
Något som många inte känner till är att kapitalinkomster räknas in i fribeloppet, till exempel om du säljer aktier med vinst.
5. Vinst från såld bostad
Planerar du att sälja en bostad? Då är det viktigt att tänka på att också vinsten på försäljningen också är inkomst. Det kan göra att du slår i inkomsttaket snabbare än du tänkt.
Tips för att slippa återbetalningskrav
Hos CSN kan du se allt som räknas in i fribeloppet. Kolla också vilket fribelopp som gäller per halvår för dig. Om du redan har fått högre inkomster än fribeloppet, kontakta CSN direkt för att få råd!
Lycka till med extrajobben!
