Se över ditt inkomstskydd
I osäkra tider kan det vara bra att se över sitt inkomstskydd, så att du har ekonomin tryggad om du skulle bli arbetslös eller sjukskriven. Här går jag igenom de vanligaste försäkringsskydden.
A-kassa
Mitt viktigaste råd är att du är medlem i a-kassan, så att du får möjlighet till en grundersättning om du förlorar jobbet. A-kassan ger 80 procent av lönen under de 100 första ersättningsdagarna och sjunker sedan. Det är viktigt att känna till att inkomsttaket i a-kassan är en månadslön på 33 000 kronor (nivå 2023), vilket ger en maxersättning på 26 400 kr i månaden före skatt. Tjänar du mer än 33 000 kronor kan det vara läge att fixa en inkomstförsäkring.
Inkomstförsäkring
Inkomstförsäkring brukar kunna tecknas via fackförbund, eller rent av ingå i fackavgiften. Den fungerar som ett komplement till a-kassan och gör att du får upp till 80 procent av din lön i ersättning om du blir uppsagd. Det är vanligt att inkomstförsäkringar har en karenstid. Då behöver du ha haft försäkringen en viss tid innan du blir arbetslös för att den ska gälla.
Tänk på att meddela löneförhöjningar till inkomstförsäkringen, så att du får rätt ersättning om du blir arbetslös!
Läs mer om inkomstförsäkringar här
Sjukförsäkring
Du som har kollektivavtal på jobbet och blir långvarigt sjuk har i de flesta fall rätt till en ersättning på 90 procent av inkomsten. Avtalen skiljer sig åt, så det är viktigt att du tar reda på vad som gäller – medan du fortfarande är frisk. På webbplatsen Ersättningskollen kan du räkna på vad din ersättning skulle bli.
Har du inget kollektivavtal, eller om du vill bättra på tryggheten i kollektivavtalet, är sjukförsäkring ett alternativ. Om du blir långvarigt sjuk får du ett månadsbelopp som komplement till ersättningen från Försäkringskassan. Sjukförsäkring finns med lite olika villkor hos din arbetsgivare, facket eller privat via försäkringsbolag.
Ibland ingår sjukförsäkring i inkomstförsäkringen. Se upp så att du inte dubbelförsäkrar dig.
Låneskydd
Står lånekostnaderna för en stor del av utgifterna varje månad? Då kan låneskydd som ger ersättning vid ofrivillig arbetslöshet och långtidssjukdom vara ett sätt att säkra privatekonomin. Ett låneskydd är antingen kopplat direkt till ett lån, eller försäkrar ett visst belopp som du väljer själv. Tänk bara på att månadskostnaden för låneskydden kan bli dyr, särskilt när räntenivåerna är höga.
Det är ett vanligt krav att du behöver ha haft låneskyddet en tid innan du blir arbetslös för att det ska gälla, vanligtvis mellan 150 och 180 dagar. När det gäller sjukskrivning kan det finnas begränsningar kring vilka sjukdomar som täcks av försäkringen, så jämför villkoren innan du tecknar låneskydd.
Kom ihåg buffertsparandet!
Buffertsparande är ovärderligt när du råkar ut för oväntade kostnader, till exempel om du skulle bli sjukskriven eller förlora jobbet. Även om du har ett eller flera av skydden som jag har nämnt här kan det ibland ta tid innan de börjar betalas ut och då hjälper bufferten dig att klara ekonomin i skarven. Om du inte har ett buffertsparande rekommenderar jag att du startar ett direkt.
